Våra rättsområden

Civilrätt

Avtalsrätt Familjerätt Fastighetsrätt skadeståndsrätt mm...

Skicka in din fråga

Affärsrätt

Associatonsrätt skatterätt och annat

Skicka in din fråga

Allmänna frågor

Har du en allmän juridisk fråga så kan vi besvara den kostnadsfritt.

Skicka in din fråga

Vilka är vi?

Vi består av Stockholms Universitets vassaste juriststudenter och är backade av flertalet jurister, något som kvalitetssäkrar vår rådgivning.

Mer om oss

Våra senaste juridiska inlägg

De tre olika huvudmomenten vid upprättandet av ett avtal.

När ett avtal håller på att upprättas måste följande tre moment diskuteras och göras kristallklart för både parter. Annars kommer det på sikt leda till oenighet och tvister.

  1. Hur uppkommer bundenhet
  2. Hur man avtalet ska tolkas
  3. Vad som händer ifall en part inte fullföljer sina avtalsförpliktelser 

Hur uppkommer bundenhet?

En förekommande fråga inom avtalsrätten är ifall avtal har uppkommit samt om man bundit sig till avtalet. För att göra denna bedömning kollar man mycket på omständigheterna i det enskilda fallet och gör sedan en bedömning utifrån det. Nedan ska nämnas tre krav som beaktas vid bedömningen av om bundenhet uppstått. 

  1. Den rättshandlandes vilja att binda sig 
  2. Viljeförklaringen, dvs. det sätt på vilket viljan kommunicerats till motparten. Detta kan ske genom uttalanden i ord eller i form av skrift (t ex avtal). (viljeteorin)
  3. Motpartens uppfattning av viljeförklaringen. (tillitsteorin) 

Den rättshandlandes vilja att binda sig är avgörande för att bedömningen av ifall avtalsbundenhet uppkommit eller inte. Anledningen till det är för att det i svensk rätt råder avtalsfrihet som grundar sig på tanken om att en person fritt kan välja om han vill förplikta sig i förhållande till andra. Finns det därför ingen vilja att ingå i ett avtal blir utgångspunkten att avtalsbundenhet inte uppkommit, notera dock att det kan förekomma undantag. 

Det räcker dock inte med att man endast har en vilja att binda sig till ett avtal, utan denna vilja måste också kommuniceras på något sätt. Det vanligaste sättet är genom tal (muntligt avtal) eller skrift (skriftligt avtal). När viljeförklaringen ska uttryckas kan det (speciellt vid muntliga avtal) vara av ytterst vikt att hålla koll på reglerna om anbud och accept, som står stadgade i avtalslagen. Reglerna om anbud och accept handlar mycket om hur ett avtal ingås och vilka faktorer som kan påverka ingåendet av ett avtal. 

Motpartens uppfattning av viljeförklaringen handlar om att motparten ska ha uppfattat och fäst tillit vid meddelarens viljeförklaring. 

Hur tolkar man avtalet

När man kommit fram till ifall parterna ingått ett avtal blir nästa fråga hur avtalet ska tolkas. I detta avsnitt så kommer endast grundprinciperna för avtalstolkning att presenteras. Notera att det kan förekomma annorlunda tolkningsmetoder gällande standardiserade avtal, när parterna uttryckt sig mångtydigt eller ofullständigt och ifall det omständigheterna före avtalets tillkomst förändrats drastiskt. 

Utgångspunkten i tolkandet av ett avtal är att innehållet i avtalet motsvarar parternas avsikt, dvs att den gemensamma viljan har företräde framför den gemensamma viljeförklaringen. Detta innebär att parternas avsikter med avtalet kan ha företräde framför avtalets ordalydelse. Denna utgångspunkt kan dock under vissa omständigheter brytas. 

Vad händer ifall en part inte fullföljer sin i avtalet skrivna förpliktelser?

Ifall en part inte fullföljder sina avtalsförpliktelser kan följande påföljder göras gällande

  1. Kräva avtalets fullgörelse 
  2. Avhjälpande och omleverans 
  3. Prisavdrag och värdeskillnad 
  4. Hävning 
  5. Skadestånd 
  6. Avbeställning. 

Notera även att det går att kombinera vissa påföljder. 

Skicka in ditt avtalsrättsliga ärende till oss så gör vi en första bedömning KOSTNADSFRITT. 

Det viktiga att hålla koll på inom familjerätten

Familjerätt är ett väldigt stort område och omfattar flertalet olika “rätter”, nedan behandlas de som kommer beskrivas lite grundligt under detta inlägg. 

  1. Äktenskapsrätt
  2. Samborätt
  3. Arvs- och testamentsrätt  

Äktenskapsrätt 

De främsta frågorna som aktualiseras vid äktenskapsrätt är 

  • Äktenskapets ingående och upplösning 
  • Egendomsordningen 
  • Bodelning 

För att ett äktenskap ska anses ingånget krävs att vissa formella krav är uppfyllda. Det främsta kravet är att ett vigsel ska ha skett. För att vigseln ska vara giltig krävs vidare att äktenskapet ingåtts frivilligt, vilket säkerställs genom att parterna ger sitt samtycke till vigselförrättaren. Sedan ska vigselförrättaren förklara parterna makar, och för att säkerställa att allt gått rätt till ska vigseln sker i närvaro av släktingar eller andra vittnen. Är dessa förutsättningar inte uppfylld blir vigseln inte giltig. 

Ett äktenskap kan upplösas genom ena makens död eller genom en äktenskapsskillnad som meddelas av allmän domstol. Vid äktenskapsskillnad kan det under två särskilda fall förekomma en obligatorisk betänketid mellan sex månader till ett år, innan äktenskapet förklaras upplöst. Det kan röra sig om fall där ena maken inte vill skilja sig eller ifall någon av makarna har vårdnaden om och bor tillsammans med eget barn under 16 år som betänketiden är obligatorisk. 

Egendomsordningen:

Det finns två grundläggande principer vid bestämmandet av egendomsordningen i ett äktenskap, särförvaltning- och likadelningsprincipen. Särförvaltningsprincipen innebär att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder. Likadelningsprincipen innebär att vid en upplösning av äktenskapet ska makarna dela nettoförmögenheten lika mellan sig så att de efter äktenskapsskillnaden har lika sor nettoförmögenhet. Denna sistnämnda huvudregel som gäller vid äktenskapsskillnader kan sättas ur spel genom ett äktenskapsförord. 

Bodelning

En förekommande fråga inom bodelning är vilken dag brytpunkten sker, dvs från vilken dag man kollar på egendomsförhållandena mellan makarna och delar upp giftorätts godsen. Vid ett äktenskapsskillnad är det dagen som ansökan om äktenskapsskillnad kommer in hos rätten som gäller. Om bodelning görs på grund av ena makens död är det istället datumet som maken gick bort som är av vikt. 

Ibland ställs också frågan kring vad det är som ska ingå i en bodelning. Huvudregeln är att all giftorättsgods på brytdagen ska bli föremål för bodelning. För att undanta egendom från att bli föremål för bodelning kan makarna upprätta ett äktenskapsförord. 

Samborätt

Inom samboförhållanden kan det förekomma en rad olika frågor såsom; när uppstår ett samboförhållande? När upphör ett samboförhållande och hur ska egendomen fördelas? 

Ett samboförhållande ingås formlöst genom att två personer flyttar samman och lever i ett parförhållande, detta parförhållande ska som regel varat under en period på sex månader. Andra omständigheter som: 

  • Gemensam folkbokföringsadress
  • Gemensamma barn 
  • Gemensam ekonomi 
  • Sexuellt samliv
  • Ömsesidiga förmånstagarförordnanden till livsförsäkring 
  • Samboavtal 

kan också spela roll för ifall ett samboförhållande föreligger eller inte.

För att läsa vidare om ingåendet av ett samboförhållande hänvisar vi till 1 § Sambolagen.

I 2 § Sambolagen uppräknas olika situationer där ett samboförhållande kan ses som upphört; 

  • Samborna eller någon av de ingår äktenskap 
  • Samborna flyttar isär 
  • Någon av samborna avlider
  • Någon av samborna ansöker om bodelningsförättare

När ett samboförhållande har upphört skal oftast en bodelning uträttas. Reglerna gällande bodelning vid ett samboförhållande skiljer sig från det vid ett äktenskapsskillnad. Den främsta skillnaden är att endast bostad och bohag kan bli föremål för en bodelning vid ett samboförhållande. Genom att upprätta ett samboavtal kan samborna sinsemellan komma överens om att vissa av sambolagens bestämmelser inte ska tillämpas på de. 

Arvs- och testamentsrätt

När en person avlider måste hens tillgångar att övergå till annan rättssubjektens besittning. Vilket sker antingen genom arv eller testamente. För att fatta det hela kort följer arv lagens föreskrifter om hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas och ett testamente ger en persons rätt att delvis själv bestämma hur hens kvarlåtenskap ska fördelas. 

En förekommande fråga inom testamentsrätt är ifall man kan testamentera bort sitt arv från barnen. Till vilket svaret kort sagt är, nej (notera dock finns möjligheter, att inom lagens gränser, lämna sina barn arvlösa). Ett barn har som huvudregel rätt till halva arvslotten. Vilket innebär att hälften av arvet ska fördelas bland barnet medan andra halvan har man rätt till att genom testamente ge bort till vem man vill. 

Att skriva ett testamente är en svår och komplicerad process då det finns en hel del krav som måste vara uppfyllda för att testamentet ska anses vara giltig. Det första kravet är att den som upprätter ett testamentet måste fyllt 18 år. Andra kravet är att testamentet måste vara skriftlig. Vidare måste testamentet skrivas under av testatorn i närvaro av två vittnen. Beträffande vittnena gäller kraven på att de måste vara över 15 år och inte lida av någon psykisk sjukdom samt att de inte får vara nära släkt med testatorn eller testamentstagarna.  

Behöver du hjälp med en familjerättslig fråga? Kontakta oss!

Allt det juridiska du behöver veta om ett köp

Vid köp aktualiseras nästan alltid köprätten, och den består av ett system, som har flera delsystem:

– Avlämnande och risk
– Dröjsmål
– Fel
– Befarat avtalsbrott
– Påföljder 

De regelverk som reglerar köprätten är följande:
– Köplagen (1990)
– Konsumentköplagen (1990)

– CISG (1980)
– Standardavtal 

Inom köprätten kan ett köp förekommer i olika former: 

– Byte: egendom mot egendom (De KöpL och KköpL tillämpliga)
– Tillverkningsköp: köp av en vara som säljaren tillverkar (tillämpliga)

– Tjänst: arbetsprestation
– Gåva: benefik överlåtelse 

Ett förekommande begrepp inom köprätten är “lös sak” vilket kortfattat betyder; materiellt flyttbara ting, dvs saker som går att ta i och flytta på, (“movables”) 

Ytterligare ett förekommande och mer centralt begrepp inom köprätten är “lös egendom” som omfattar allt som inte är fast egendom. Nedan följer några exempel för att förtydliga gränsen mellan fast och lös egendom.

  • Lös sak, penningfordran, värdepapper, elektroniskt finansiellt instrument, andelsrätt och nyttjanderätt (tex: bostadsrätt), fast sak (tex: byggnad på annans mark) mm

Köprätten består av olika lagrum och för att dessa ska äga tillämplighet måste partstatusen vara uppfylld i de olika lagrumen. 

  • Konsumentköplagen ställer krav på ett näringsidkare-konsument förhållande (inte privatköp, bortsett från förmedlingsköp)
  • Köplagen har inget partskrav utan gäller på alla slags parter
  • CISG ställer endast krav på att köpet inte ska ha varit för eget bruk, dvs inte konsumentköp eller privatköp. 

Ibland kan det förekomma osäkerheter kring ifall det är fråga om ett köp eller tjänst, i och med att det finns olika regler som hanterar dessa former av prestationer är det viktigt att utreda vilken det är fråga om. Eftersom det inte ges något tydligt svar i lagen får vägledning tas från prejudikat: 

  • NJA 2001 s 138 
    • Fråga huruvida ett avtal om leverans och installation av en värmepanna hos en privatperson skall anses som ett konsumentköp eller en konsumenttjänst.
      HD: Vilket utgjorde övervägande delen? Avgörandet framförallt värdet på varan och tjänsten, om särskild fackkunskap, skicklighet eller utrustning krävs och till om varan efter installationen lätt kan frigöras och sålunda behålla sin identitet.
      Nu: Köp. 

Vem bär på bevisbördan vid fel i vara/produkt?

Hur bevisbördan ser ut vid köprättsliga tvister beror väldigt mycket på vilket lagrum som är tillämplig. Nedan redogörs hur högsta domstolen resonerat kring hur bevisbördan bör se i köplagen och konsumentköplagen.

Köplagen, NJA 1977 s 756
När varan väl kom fram till köparen så var lingonpulpen felaktig, den innehöll svarta bär, blad och kvistar. Vem bar bevisbördan för felet vid avlämnandet? När varan lastades på en lastbil. Båda parterna hävdade att det var ett platsköp men det var i själva verket ett hämtningsköp. När hamnade dessa föroreningar i lingonpulpen? Antagligen innan avlämnandet. Rättsfallet ger ett klart besked om vem som bör bevisbördan vid fel. 

Konsumentköplagen, NJA 2013 . 524
Avlämnandet av dörrarna gjordes när köparen inte var hemma på tomten. Om säljaren i enlighet med köparens instruktion lämnar av varan på önskad plats, så anses det vara avlämnad (detta framgår i förarbetena). När köparen hittade dörrarna så fanns det ett hål i dörren, frågan var huruvida dörrarna skadats under transporten, avlämnandet eller efteråt. Vem bär bevisbördan? Om varan visar fel inom 6 månader efter köpet så bär säljaren bördan, om det inte finns synnerliga skäl (denna regel infördes av EU-regler). Desto längre tid som går, desto lägre bevisbörda för säljaren. Beviskraven varierar från fall till fall, det vanliga är att beviskravet är “styrkt”. 

Behöver du hjälp med att reklamera ett köp eller fatta vad det är som gäller? Kontakta oss idag så lämnar vi en kostnadsfri första utvärdering inom 24timmar!