Familjerätt är ett väldigt stort område och omfattar flertalet olika “rätter”, nedan behandlas de som kommer beskrivas lite grundligt under detta inlägg. 

  1. Äktenskapsrätt
  2. Samborätt
  3. Arvs- och testamentsrätt  

Äktenskapsrätt 

De främsta frågorna som aktualiseras vid äktenskapsrätt är 

  • Äktenskapets ingående och upplösning 
  • Egendomsordningen 
  • Bodelning 

För att ett äktenskap ska anses ingånget krävs att vissa formella krav är uppfyllda. Det främsta kravet är att ett vigsel ska ha skett. För att vigseln ska vara giltig krävs vidare att äktenskapet ingåtts frivilligt, vilket säkerställs genom att parterna ger sitt samtycke till vigselförrättaren. Sedan ska vigselförrättaren förklara parterna makar, och för att säkerställa att allt gått rätt till ska vigseln sker i närvaro av släktingar eller andra vittnen. Är dessa förutsättningar inte uppfylld blir vigseln inte giltig. 

Ett äktenskap kan upplösas genom ena makens död eller genom en äktenskapsskillnad som meddelas av allmän domstol. Vid äktenskapsskillnad kan det under två särskilda fall förekomma en obligatorisk betänketid mellan sex månader till ett år, innan äktenskapet förklaras upplöst. Det kan röra sig om fall där ena maken inte vill skilja sig eller ifall någon av makarna har vårdnaden om och bor tillsammans med eget barn under 16 år som betänketiden är obligatorisk. 

Egendomsordningen:

Det finns två grundläggande principer vid bestämmandet av egendomsordningen i ett äktenskap, särförvaltning- och likadelningsprincipen. Särförvaltningsprincipen innebär att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder. Likadelningsprincipen innebär att vid en upplösning av äktenskapet ska makarna dela nettoförmögenheten lika mellan sig så att de efter äktenskapsskillnaden har lika sor nettoförmögenhet. Denna sistnämnda huvudregel som gäller vid äktenskapsskillnader kan sättas ur spel genom ett äktenskapsförord. 

Bodelning

En förekommande fråga inom bodelning är vilken dag brytpunkten sker, dvs från vilken dag man kollar på egendomsförhållandena mellan makarna och delar upp giftorätts godsen. Vid ett äktenskapsskillnad är det dagen som ansökan om äktenskapsskillnad kommer in hos rätten som gäller. Om bodelning görs på grund av ena makens död är det istället datumet som maken gick bort som är av vikt. 

Ibland ställs också frågan kring vad det är som ska ingå i en bodelning. Huvudregeln är att all giftorättsgods på brytdagen ska bli föremål för bodelning. För att undanta egendom från att bli föremål för bodelning kan makarna upprätta ett äktenskapsförord. 

Samborätt

Inom samboförhållanden kan det förekomma en rad olika frågor såsom; när uppstår ett samboförhållande? När upphör ett samboförhållande och hur ska egendomen fördelas? 

Ett samboförhållande ingås formlöst genom att två personer flyttar samman och lever i ett parförhållande, detta parförhållande ska som regel varat under en period på sex månader. Andra omständigheter som: 

  • Gemensam folkbokföringsadress
  • Gemensamma barn 
  • Gemensam ekonomi 
  • Sexuellt samliv
  • Ömsesidiga förmånstagarförordnanden till livsförsäkring 
  • Samboavtal 

kan också spela roll för ifall ett samboförhållande föreligger eller inte.

För att läsa vidare om ingåendet av ett samboförhållande hänvisar vi till 1 § Sambolagen.

I 2 § Sambolagen uppräknas olika situationer där ett samboförhållande kan ses som upphört; 

  • Samborna eller någon av de ingår äktenskap 
  • Samborna flyttar isär 
  • Någon av samborna avlider
  • Någon av samborna ansöker om bodelningsförättare

När ett samboförhållande har upphört skal oftast en bodelning uträttas. Reglerna gällande bodelning vid ett samboförhållande skiljer sig från det vid ett äktenskapsskillnad. Den främsta skillnaden är att endast bostad och bohag kan bli föremål för en bodelning vid ett samboförhållande. Genom att upprätta ett samboavtal kan samborna sinsemellan komma överens om att vissa av sambolagens bestämmelser inte ska tillämpas på de. 

Arvs- och testamentsrätt

När en person avlider måste hens tillgångar att övergå till annan rättssubjektens besittning. Vilket sker antingen genom arv eller testamente. För att fatta det hela kort följer arv lagens föreskrifter om hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas och ett testamente ger en persons rätt att delvis själv bestämma hur hens kvarlåtenskap ska fördelas. 

En förekommande fråga inom testamentsrätt är ifall man kan testamentera bort sitt arv från barnen. Till vilket svaret kort sagt är, nej (notera dock finns möjligheter, att inom lagens gränser, lämna sina barn arvlösa). Ett barn har som huvudregel rätt till halva arvslotten. Vilket innebär att hälften av arvet ska fördelas bland barnet medan andra halvan har man rätt till att genom testamente ge bort till vem man vill. 

Att skriva ett testamente är en svår och komplicerad process då det finns en hel del krav som måste vara uppfyllda för att testamentet ska anses vara giltig. Det första kravet är att den som upprätter ett testamentet måste fyllt 18 år. Andra kravet är att testamentet måste vara skriftlig. Vidare måste testamentet skrivas under av testatorn i närvaro av två vittnen. Beträffande vittnena gäller kraven på att de måste vara över 15 år och inte lida av någon psykisk sjukdom samt att de inte får vara nära släkt med testatorn eller testamentstagarna.  

Behöver du hjälp med en familjerättslig fråga? Kontakta oss!